whileinnyc

Med risk för att överdramatisera...(jag är ju rätt bra på det) så tänker jag bara skriva läget supersnabbt och kort och precis som det är. Vet att flera vänner har hört av sig, men jag har inte tid/orkar inte svara just nu. Efter ännu en natt (utan täcke i en superkall källare) i bedbug-lägenheten fick jag fler bett och fann lössen krälande i handfatet...då slängde de ut den sängen med och jag och andra Helena stod i går bostadslösa. Vi letade hela dagen och blev fuckade av både en och två och flera uthyrare som försökte blåsa oss och lovade saker de inte höll. Till slut (efter att jag börjat gråta hemma hos en argentinsk brud) hittade vi ett kollektiv i Willamsburg som hyrde ut rum per natt. Här får vi nu bo i två nätter. Vi ränsade ut i larv/bedbuglägenheten och kom hit sent på kvällen i går och däckade. Det här är ett coolt ställe, en gammal lagerlokal som byggts om och det är väldigt "New york" och ja, svindyrt.

Jag har pendlat mellan hopp, fasa, uppgivenhet och kämparanda de senaste dagarna och vet inte vad jag ska ta mig till. Har under alltsammans lyckats landa ett par jobb till iallafall så förhoppningsvis klarar jag att fixa ett nytt boende som vid det här laget kommer bli bra mycket dyrare än vad jag hade tänkt. I dag har vi precis som igår svarat på bostadsannonser och sprungit på visningar...inget hundraprocentigt napp än. Folk säger ja, men sedan om man inte kommer med pengarna på två röda, ger dem det till någon annan. Sedan ställdes en av mina jobbintervjuer in eftersom Steve Jobs dog. I kväll tog vi en kortare paus och gick och tog en snabb middag i East Village med Hellen, min gamla rumskompis (som är den snälla). Jag fick även tillbaka pengarna från häxan i förra lägenheten. Har också på omvägar fått höra att de har ljugit rätt friskt och att det här inte alls är första gången de har haft problem med både råttor, bedbugs och skalbaggar...samtidigt som de ständigt verkar förneka det.

Ok, vänner håll tummarna att jag överlever det här! PUSS!