Streetplåtad!!
I går var en bra dag - trots eller kanske på grund av att tröttheten och bakisheten gjorde att jag det kändes som att jag svävade lite ovanför marken eller var i ett parallellt universum. Iallafall - vintageeventet var så fantastiskt, vi lyssnade på musik på gatan, åt veganska bakverk i butiken, shoppade och pratade med mängder av härliga människor. Det var som en fritidsgård med svenska energiska människor som samlats i New York. Mycket härligt och jag köpte världens finaste lilla diademhatt med flor till min samling.
Men det som verkligen gjorde min dag (jag skäms att säga det) var att jag blev stoppad på gatan av en streetmodefotograf som ville ta en bild på mig!! Jag vet att det är fånigt men det är en sådan sak som jag alltid har önskat skulle hända mig...och så händer det i coola Williamsburg där alla ser ut som tagna ur modeplåtningar! Lilla jag? Jag lovar att jag studsade fram efter det. Som tur var frågade hon inte vart mina kläder var ifrån... för det var verkligen inte fancy! Tröja från H&M, kjol från Gina Tricot och hatt från Monki...hon tog en massa detaljbilder på skor och hatt och allt möjligt! Flera stannade och kollade och en gubbe sa att jag var vacker.... :)
Efter vintage-eventet sov jag på Helenas soffa en timme och sedan bakisfnittrade vi oss igenom en otroligt kulinarisk måltid av pasta och tomatsås innan vi begav oss in till Tribeca och baren Ear inn för att lyssna på jazz och äta keylime- och pecan pie och dricka rosé med Gabriel som är DI:s Usa-korre och hans jättegulliga granne Sarah. Fasen vad härligt med lite jazz så där på söndagskvällen! Vi småsnackade lite med en gubbe i bandet som var jättetrevlig också.
Den här bilden tog min kompis Helena på mig efter att fotografen haffade mig:
Nu ska jag jobba jobba jobba! Har bara haft trevligt hela helgen så nu är det slut på det roliga! Måndag med allt vad det innebär.....argh!
Dagens lärdom:
Min fobi för duschdraperier har nog nästan botats! Jag har inget annat val nu när jag utsätts för det äckliga draperiet helt ogenerat varje dusch. Och jag klarar det. Starkt eller hur? :)
Dagens minus: Fransyskan väckte mig med ett sms om att jag inte får ge ifrån mig ett enda knyst när jag kommer hem sent på nätterna. Hon hade mage att säga att jag slängde i dörrarna! När jag i själva verket försökte stänga dem nästan med bara viljestyrka för att inte väcka henne! Ska hon säga som bräker på med sin jävla electro? Eller låter mig sova på golvet och betala två tredjedelar av hela hennes hyra? Bitter....
Men det som verkligen gjorde min dag (jag skäms att säga det) var att jag blev stoppad på gatan av en streetmodefotograf som ville ta en bild på mig!! Jag vet att det är fånigt men det är en sådan sak som jag alltid har önskat skulle hända mig...och så händer det i coola Williamsburg där alla ser ut som tagna ur modeplåtningar! Lilla jag? Jag lovar att jag studsade fram efter det. Som tur var frågade hon inte vart mina kläder var ifrån... för det var verkligen inte fancy! Tröja från H&M, kjol från Gina Tricot och hatt från Monki...hon tog en massa detaljbilder på skor och hatt och allt möjligt! Flera stannade och kollade och en gubbe sa att jag var vacker.... :)
Efter vintage-eventet sov jag på Helenas soffa en timme och sedan bakisfnittrade vi oss igenom en otroligt kulinarisk måltid av pasta och tomatsås innan vi begav oss in till Tribeca och baren Ear inn för att lyssna på jazz och äta keylime- och pecan pie och dricka rosé med Gabriel som är DI:s Usa-korre och hans jättegulliga granne Sarah. Fasen vad härligt med lite jazz så där på söndagskvällen! Vi småsnackade lite med en gubbe i bandet som var jättetrevlig också.
Den här bilden tog min kompis Helena på mig efter att fotografen haffade mig:
Nu ska jag jobba jobba jobba! Har bara haft trevligt hela helgen så nu är det slut på det roliga! Måndag med allt vad det innebär.....argh!
Dagens lärdom:
Min fobi för duschdraperier har nog nästan botats! Jag har inget annat val nu när jag utsätts för det äckliga draperiet helt ogenerat varje dusch. Och jag klarar det. Starkt eller hur? :)
Dagens minus: Fransyskan väckte mig med ett sms om att jag inte får ge ifrån mig ett enda knyst när jag kommer hem sent på nätterna. Hon hade mage att säga att jag slängde i dörrarna! När jag i själva verket försökte stänga dem nästan med bara viljestyrka för att inte väcka henne! Ska hon säga som bräker på med sin jävla electro? Eller låter mig sova på golvet och betala två tredjedelar av hela hennes hyra? Bitter....
Kommentarer
Trackback
