whileinnyc

Tack och lov. Lyxiga sängar i all ära, men när jag kom hem till New York (känns konstigt att säga hem, men det stämmer ju faktiskt) i går var det en lättnad. Det är folk på gatorna, stimmigt och fyllt med energi. I jämförelse känns The Hamptons som en kuliss - här är det mer äkta. Jag var jävligt trött men det var ju ändå fredag kväll så jag kastade in mig i (den äckliga) duschen och satte på klackarna och gick ut i New York-natten. Helena och jag möttes upp och hittade en liten fransk bistro som hette Le Comptoir på hennes gata här i Williamsburg där jag käkade parmesanrisotto och creme brulé. Sedan var vi båda helt döda så det blev tidig hemgång - jag avslutade kvällen med att kolla på Hollywoodfruarna i sängen.

Hela förmiddagen i dag har jag legat i sängen, käkat partymix och snackat i telefon med två av de personerna som jag älskar mest där hemma i Sverige. Mycket värt. Nu ska jag shoppa loss och försöka hitta något snyggt att ta på mig i kväll.

Wish me luck!!

Dagens lärdom:
Fransyskan är inte så hänsynsfull - i morse skrek hon på franska i telefonen klockan nio på morgonen och klockan elva satte hon på skithög electro-musik (fan vad de verkar gilla sin electro i Frankrike). Lärdom om mig själv: Jag gillar bara vissa katter - typ bara min egen.